Artikelarkiv

Kamratskapet det roligaste!

Grattis Märta, 100 år!

Märta Friberg har varit frisksportare i 84 år. I oktober fyller hon 100 år och ser tillbaka på ett aktivt liv med fin gemenskap i rörelsen.

1936 var Märta Friberg 16 år och bodde i Söderhamn, i Hälsingland. Hon kom över ett nummer av tidningen Frisksport och blev intresserad. Det var något i livsstilen som tilltalade henne.
– Min pappa jobbade på bryggeri och var aldrig nykter på vardagskvällarna. Det gjorde att det inte alltid var så roligt hemma.

I frisksporten fanns en motvikt, nykter aktivitet.

Har du någon gång smakat alkohol själv?
– Nej det har jag inte. Har aldrig haft någon längtan.

Märta gick med i FK Hälsing, tillsammans med många andra ungdomar. Men det var lite uppdelat könsmässigt på den tiden.
– Pojkarna höll bara på med att lyfta järn, tunga klumpar. Vi flickor startade med gymnastik.

Det blev ett lyft för klubben när förbundets instruktör, den sedermera rikskände atleten Arne Tammer kom på besök.
– Arne reste runt i klubbarna. Han instruerade oss i tablågymnastik.

Vegetarisk livsstil
Märta kom i kontakt med vegetarianismen tidigt, när Are Waerland kom på besök till klubben.
– Det var ingen rolig gubbe att träffa. Jag tyckte det mest var larv då och gillade ju mammas köttbullar.

 

Men sedermera, när hon träffat sin make Harry, blev båda två och hela familjen vegetarianer.
– Det var vi sedan i 35 år.

Stensund 1945
Frisksportlivet på 1930- och 40-talet var mycket friluftsliv, skogsvandringar, cykelutfärder, fjällvandringar. Ofta cyklade man till rikslägren.
– När första rikslägret var på Stensund 1945, cyklade jag dit från Uppsala, minns Märta.
– Jag var med i distriktsstyrelsen i Uppland och fick vara med och titta på Stensund inför att förbundet skulle köpa det.

Det var ett vågspel, väl, att köpa Stensund?
– Ja, vi hade insamlingar. Sten Schröder var väldigt aktiv med budkavlar som gick, för att få in pengar.

Märta har hela livet varit fysiskt aktiv. Hon fastnade bland annat för orientering, som hon utövade med framgång och deltog bland annat i SM-tävlingar på 40-talet. Familjen flyttade till Nyköping 1963 och Nyköpings Frisksportklubb fick ett engagerat tillskott genom familjen Friberg. Märta och Harry ordnade motionsdans, motionslopp på cykel och Vasaloppsresor för frisksportare och då var det Märta som sydde mängder av röda frisksportskjortor som användes i spåret. Riktiga reklampelare. I femtioårsåldern väcktes cykellusten åter till liv.

– Första Vätternrundan anordnades 1966. Jag tyckte det verkade kul. 1967 körde jag Vätternrundan första gången, sedan var jag med sex gånger.

Vad är det bästa med frisksporten?
– Det är det fina kamratskapet.
Kamratskapet var kanske tydligast i ungdomen, när frisksporten var ny och det bildades klubbar överallt.
– Det fanns frisksportklubbar i var och varannan by i Hälsingland när jag var ung. Vi hade vimplar på cyklarna så vi skulle känna igen varandra.

Många resor
Att resa och se nya saker har varit ett intresse hela livet. Den första långresan gick till Nordkap med familjen. Sedan har det följt resor till bland annat Ryssland, Pakistan, Kina, Egypten, Kanada och flera gånger i Europa. Ibland arrangerade av frisksport, ibland tillsammans med bara Harry och sedan på egen hand. Långt in på 2000-talet har rikslägren och vinterveckan i Bruksvallarna varit årets höjdpunkt.

Märtas make Harry gick bort på 1980-talet. Sedan dess lever hon ensam, nu i ett radhus i Gnesta där väggarna är fyllda av hennes egna fina akvarellmålningar. Hon har hjälp av barn och barnbarn att klippa gräsmattan och städning och med lite hjälp att handla. Annars sköter hon hushållet själv.
– Jag har vant mig vid att vara ensam. Det går bra. Jag känner mig aldrig deppig, säger Märta om sin nuvarande tillvaro.

TEXT: THOMAS LUNDH OCH SONJA FRIBERG FOTO THOMAS LUNDH

Skrivet: 1 Oktober, 16:17 av Sara Brunskog

Bokmärka/dela |

Tillbaka